Sammanfattning
Inledning
Undersökt grupp
Metod
Resultat
Diskussion
Bilaga 1 Frågeformulär
till FK-handläggare
Bilaga 2 Frågeformulär
till gäster som varit här via Försäkringskassan
Frågeformulär
12 månader efter Tallmogårdsvistelse.
Litteratur
Om Din webläsare
inte stöder tabeller kan Du läsa en textvariant här:
En allt större patientgrupp med multipla och ofta diffusa symtom ställer stora krav på ett brett närmande med en helhetssyn. Vid rehabprocessen kan det vara värdefullt att utnyttja hälsohemmets resurser för att ge patienten möjligheter att få kunskap om traditionell egenvård och komplementär "biologisk" medicin. Tillfälle till konvalescens ges och utbildning och information om kost, motion och andra livsföringsfrågor i syfte att påverka patienternas attityder och vanor för en hälsosammare livsstil.
Tallmogården är ett auktoriserat hälsohem men också godkänt som ett enskilt vårdhem. Vid Tallmogården har 37 patienter utvärderats som remitterats från försäkringskassa och arbetsgivare under perioden okt-94 t o m maj-95 för huvudsakligen arbetslivsinriktad rehabilitering. En undersökning angående huvudsymtom har utförts och patienter med muskuloskeletala besvär har utvärderats med avseende på arbetsåtergång vid två tidpunkter. Enkäter har skickats ut till både patienter och försäkringskassehandläggare.
Handläggarnas uppfattning om tjänsten som helhet är positiv och 90% är nöjda helt eller delvis. Rehabiliteringssyftet har uppnåtts för ungefär hälften av deltagarnas rehabplaner. Av samtliga patienter var över 40 % åter i arbete efter 4 månader. Deltagarnas motivation har överlag varit stark för ett deltagande i programmet och det har sannolikt bidragit till det goda resultatet. För en motiverad och intresserad patient lönar det sig ofta med en vistelse vid ett hälsohem som ett led i rehabiliteringen.
Varje patient får en individuell behandlingsplan och många deltar i temaveckor, t ex fibromyalgi som var aktuellt under tiden för den aktuella studien. Den medicinska behandlingsinriktningen är komplementär, den term som inte ger association till ett motsatsförhållande som alternativ medicin kan göra. Fysioterapi, hydroterapi, massage och akupunktur med tekniker från den traditionella kinesiska medicinen. Motionsaktiviteter, avslappningsträning och meditationsövningar ingår. Under det senaste året har det tillkommit kompetens i form av legitimerad naprapat och läkare med ortopedmedicinsk utbildning. En viktig del i verksamheten utgör den s k livsföringsskolan, som ska ge patienterna möjlighet att i större utsträckning ta ansvar för sin hälsa och livssituation. Detta åstadkommes genom ett program för motion, gruppsamtal, matdemonstrationer och föredrag.
Tallmogårdens behandlingsmodell finns dokumenterad i boken" Tallmogårdens väg till hälsa" (1). Flera rapporter från alternativmedicinkommittén: (5)-(8) innehåller en ingående beskrivning av hälsohemsverksamheten i Sverige. De innehåller också förslag som är ägnade att klarare precisera hälsohemmens roll inom vårdsamhället och bygger bl a på en rad vetenskapliga undersökningar som refereras i (6). Senare har en del undersökningar utförts angående hjärtkärlsjukdomar, det metabola syndromet. En prospektiv, randomiserad, kontrollerad studie av Ornish m fl (4) har uppmärksammats eftersom det konstaterades att en del förträngningar i kranskärl hade gått tillbaka efter ett program liknande Tallmogårdens inklusive en vegetarisk kosthållning under ett års tid. En annan studie prövade vegetarisk kost och fasta vid RA (3). Slutsatsen blev att den vegetariska kosthållningen enligt den tillämpade modellen är ett värdefullt komplement till den konventionella medicinska behandlingen. I samma nummer av Lancet föreslog man till och med att varje reumatologisk klinik borde ha tillgång till ett hälsohem eller i varje fall en dietist.
De senaste åren har försäkringskassan fått möjlighet att mera direkt medverka i rehabiliteringen och då i första hand i en yrkesinriktad rehabilitering. En litteraturgenomgång och sökning via Medline ger inte någon referens till någon uppföljning av en sådan grupp som har remitterats till ett svenskt hälsohem. Det är viktigt att följa upp denna grupp eftersom den sannolikt kommer att öka när landstingen drar ner på resurserna för rehabiliteringsverksamhet i internatform och när en allt större del av rehabiliteringsansvaret övertas av arbetsgivaren. Det minskade underlaget för medicinsk rehabilitering p.g.a. minskningen i remitterade patienter från landsting bidrog till att stiftelsen gick i konkurs men verksamheten rekonstruerades under sommaren 1996 till ny driftsform med oförändrad huvudinriktning. Förändringen innebär att de sjukaste patienterna inte kan tas emot i samma utsträckning p.g.a. avsaknaden av medicinsk nattpersonal. Detta leder till att en större del av patienterna kommer att utgöras av den aktuella kategorin yrkesverksamma eller under arbetslivsinriktad rehabilitering.
Samtliga 37 patienter som remitterades till TG för vistelse mellan okt-94 till maj-95 med vistelsen finansierad huvudsakligen genom medel från försäkringskassan. Sjukskrivna helt eller delvis eller med ett sjukskrivningshot i form av en sviktande hälsa. Behandlingstid mellan 1-4 veckor och i 1/3 av fallen även med 1-2 uppföljningsveckor. Medelvårdtid 3,3 behandlingsveckor.
I det kontrakt och i den preliminära rehabplan som upprättas
ingår en uppföljning och materialet från denna har sammanställts
för att ta reda på de former av arbetshinder som föreligger
i gruppen och vad som var syftet med tjänsten. 37 patienter har studerats
varav 4 remitterades initialt från företagshälsovården
men med betalningsansvar från FK. Som ingångskriterium har
använts det förhållandet att patienten har fått en
remiss med betalningsansvar och de flesta i den gruppen hade målsättningen
att förbättra i första hand den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.
Sjukskrivningstiden har varit mycket varierande med en variation från
flerårig heltidssjukskrivning till heltidsarbetande men med en funktionsnedsättning
och ett sjukskrivningshot som de upplever att de kan klara av tack vare
en återkommande tränings- och behandlings- vistelse på
TG.
| Könsfördelning | |
| Kvinnor | 33 (89%) |
| Män | 4 (11%) |
Patientgruppen har jämförts med en kontrollgrupp framtagen av FK och som har redovisats i (2): 16 kvinnor och 8 män med medelålder 40,7 år (21-60) och med en sjukskrivningstid på mellan 4-10 veckor. Sjukskrivningsorsaken var muskuloskeletala besvär och efter 3 månader utan rehabiliteringsprogram var bara 12% tillbaka i arbete varav ingen på heltid. Patentgruppen är utspridd över hela landet och även från Stockholmsområdet kommer patienterna från olika försäkringskassor utom i ett fall där 2 patienter har deltagit från samma kassa. Eftersom undersökningen är retrospektiv har det försvårat möjligheten att ta fram en direkt matchad grupp.
Patienternas egna kommentarer till vistelsen, se bilaga 2. Ett urval av de 10 första kommentarerna :
Enkäter skickades ut till både försäkringskassehandläggare och patienter, se bilaga 1 och bilaga 2. Uppföljning via telefon i de fall där svar inte har kommit fram i tid.
Först redovisas resultatet från patientformuläret, se bil. 2, ( 4 mån).
Tabell 1
| 2. Hjälpte vistelsen på TG dig att komma igång med den planeringen? | ||
| Ja | 16 (43,2%) |
|
| Ja, delvis | 11 (29,7%) |
|
| Nej | 9 (24,3%) |
|
| Ej svar | 1 (2,7%) |
|
| Totalt | 37 (100%) |
|
| 3. Tycker du att vistelsen här bidrog till att din sjukskrivningstid blev kortare, oförändrat lång eller längre jämfört med om du inte skulle ha vistats på TG? | ||
| Kortare | 12 (32,4%) |
|
| Oförändrad | 21 (56,7%) |
|
| Längre | 1 (2,7%) |
|
| Ej sjskr | 1 (2,7%) |
|
| Ej svar | 2 (5,4%) |
|
| Totalt | 37 (100%) |
|
| 4. Upplever du att vistelsen på TG hade positiv effekt på ditt hälsoläge? | ||
| Ja | 26 (70,2%) |
|
| Ja, delvis | 7 (18,9%) |
|
| Nej | 3 (8,1%) |
|
| Ej svar | 1 (2,7%) |
|
| Totalt | 37 (100%) |
|
| 5. Upplever du att den effekten höll i sig efter 4 månader? | ||
| Ja | 20 (54,1%) |
|
| Ja, delvis | 9 (24,3%) |
|
| Nej | 7 (18,9%) |
|
| Ej svar | 1 (2,7%) |
|
| Totalt | 37 (100%) |
|
Tabell 5.
| 1. Vad var det främsta arbetshindret? | ||
| Rörelsehinder | 21 (56,6%) |
|
| Hjärtkärlsjukdom | 3 (8,1%) |
|
| Annan fys sjd | 7 (18,9%) |
|
| Psykiska besvär | 2 (5,4%) |
|
| Socialmedicinska | 0 (0,0%) | |
| Övrigt | 4 (10,8%) |
|
| Totalt | 37 (100%) |
|
| 2. Vad var syftet med tjänsten? | ||
| Förebyggande | 8 (21,6%) |
|
| Återgång till
tidigare arbete |
15 (40,5%) |
|
| Omplacering | 0 (0,0%) | |
| Nytt arbete | 6 (16,2%) |
|
| Nytt skyddat
arbete |
0 (0,0%) | |
| Övrigt | 8 (21,6%) |
|
| Totalt | 37 (100%) |
|
| 3. Har rehabiliteringssyftet uppnåtts? | ||
| Ja | 16 (43,2%) |
|
| Ja, delvis | 13 (35,1%) |
|
| Nej | 7 (18,9%) |
|
| Ej rehab | 1 (2,7%) |
|
| Totalt | 37 (100%) |
|
| 4. Hur var rehabiliteringsresultatet 4 månader efter tjänstens utförande? | ||
| Åter i arbete | 16 (43,2%) |
|
| Arbetslös | (2 deltids) | |
| Fortsatt sjukskriven | 12 (32,4%) |
|
| Sjukbidrag/pension | 4 (10,8%) |
|
| Övrigt | 5 (13,5%) |
|
| Totalt | 37 (100%) |
|
| 5. Är handläggaren nöjd med tjänsten? Se bilaga 1. | ||
| Ja | 26 (70,2%) |
|
| Ja, delvis | 7 (18,9%) |
|
| Nej | 4 (10,8%) |
|
| Totalt | 37 (100%) |
|
| 6. Hur har sjukskrivningstiden påverkats av tjänsten? | ||
| Kortare | 14 (37,8%) |
|
| Oförändrad | 19 (51,4%) |
|
| Längre | 3 (8,1%) |
|
| Ej sjukskriven | 1 (2,7%) |
|
| Totalt | 37 (100%) |
|
| 7. Hur upplever du att den försäkrade bedömt tjänsten? | ||
| a) har tjänsten påskyndat rehabiliteringens syfte ur den försäkrades synpunkt? | ||
| Ja | 23 (62,2%) |
|
| Ja, delvis | 8 (21,6%) |
|
| Nej | 6 (16,2%) |
|
| b) har den försäkrade upplevt tjänsten positivt? | ||
| Ja | 30 (81,1%) |
|
| Ja, delvis | 6 (16,2%) |
|
| Nej | 1 (2,7%) |
|
| Totalt | 37 (100%) |
|
| 1. Hur var rehabiliteringsresultatet 12 månader efter tjänstens utförande? | ||
| Åter i samma
arbete |
8 (38,1%) |
|
| Åter i annat
arbete |
1 (4,8%) |
|
| Arbetslös (1 pat
timanställning) |
0 (0,0%) | |
| Fortsatt sjukskriven/
pension |
10 (47,6%) |
|
| Övrigt/studier | 1 (4,8%) |
|
| Ej svar | 1 (4,8%) |
|
| Totalt | 21 (100%) |
|
Hälsohemsvistelser har utnyttjats vid medicinsk rehabilitering sedan många år tillbaka i Sverige och flera andra länder har en lång tradition med kurortsbehandlingar på flera orter. Verksamheten vid Tallmogårdens hälsohem startade 1972 i och med att Kiholmsstiftelsen flyttade från Kiholm utanför Södertälje till Sunnansjö i Dalarna. Dr Karl-Otto Aly, pionjär inom hälsohemsverksamheten i Sverige, var med om att bygga upp verksamheten från början. Tallmogården har stått som förebild för en del andra hälsohem under olika driftsformer. Tallmogården är godkänt som enskilt vårdhem sedan 1972 och kom 1980 med på Riksförsäkringsverkets lista över godkända konvalescenthem. Från hela landet och även i viss mån från de nordiska länderna kommer patienter på remiss med landstingsbidrag men de senaste åren har andelen med annan finansiering ökat. Försäkringskassor och arbetsgivare har haft möjlighet att direkt remittera patienter för yrkesinriktad rehabilitering. De vanligaste sjukdomsgrupper som behandlas vid Tallmogården är rörelseorganens sjukdomar inklusive reumatiska sjukdomar, övervikt, mag-tarmsjukdomar, astma, allergier och eksem, psykosomatiska sjudomar, lever-gallsjukdomar och hjärtkärlsjukdomar.
Det innebär en del svårigheter att utvärdera resultatet av vistelsen på Tallmogården eftersom materialet är selekterat utifrån intresse för komplementär medicin och hälsohemsvistelser. Patienterna kommer från hela landet och det är svårt att ta fram matchade kontroller varvid jämförelse i stället har gjorts mot en yngre och sannolikt friskare kontrollgrupp. Studien kan inte göra anspråk på att mäta de medicinska effekterna av en hälsohemsbehandling utan den försöker ge ett underlag för vad man får för förväntad effekt i samband med en rehabprocess. (För att mäta de medicinska effekterna av hälsohemsvistelse planeras en "multihemstudie" i samarbete med Institutionen för Medicinsk Näringslära, Novum, Huddinge sjukhus, koordinator Doc Mikael Sjöström och med en projekttid på ca 10 år)
Enligt tabell 1 har ca 70 % av deltagarna upplevt att de har haft hjälp av vistelsen för att komma igång med en planerad förändring. Ca 90 % tycker också att vistelsen har haft positiv effekt på sitt hälsoläge och en sådan mätning har sannolikt större betydelse än en mera objektiv mätning exempelvis av muskelstyrka och sänkereaktion. I en rehabprocess är uppfattningen om den egna hälsan och i och med detta den egna förmågan av stor betydelse.
I de flesta fall höll effekten i sig efter 4 månader. Enligt tabell 7 har man en god överensstämmelse mellan handläggarnas uppfattning och patienternas (se jämförelse med tabell 1) Den vanligaste diagnosen var besvär från rörelseapparaten och den diagnosen var något vanligare än bland övriga patienter där en relativt sett större del var remitterade för övervikt, hjärtkärlsjukdomar och inflammatorisk tarmsjukdom.
21 patienter med arbetshinder från rörelseapparaten utvärderades även efter 12 månader , tabell 12. I den gruppen kom även 9 patienter med som hade fått diagnosen fibromyalgi varav de flesta deltog i ett tema med rubriken "fibromyalgi". Av dessa hade bara 2 en yrkesverksamhet (75 resp 50 % arbete. Ingen noterades som arbetslös efter ett år och det kan vara så att gruppen med sjukskrivning/pension maskerar en dold arbetslöshet men materialet är för litet för att man med säkerhet ska kunna dra denna slutsats. Vid jämförelse mellan svar från patienterna och handläggarna får man en god överensstämmelse men i ett fall noteras förhållandet "arbetslös" i tabell 12 från en FK när det rörde sig om en timanställning.
Nästan 90% av handläggarna var helt eller delvis nöjda med rehabtjänsten. Sammanfattningsvis framstår en rehabvistelse vid Tallmogården som ett effektivt led i en yrkesinriktad rehabilitering för patienter med ett intresse och en motivation till denna typ av behandling.
Studien finns i textformat under http://www.dalnet.se/~dahlgren/fulltxt.txt där också kommentarer och synpunkter kan samlas under debatt.txt
Bilaga 1
Frågeformulär till FK-handläggare
Den försäkrades namn och födelsedata ________________
Vistelsetid på TG: _________________________________
1. Vad var det främsta arbetshindret?
3. Har rehabiliteringssyftet uppnåtts?
Frågeformulär till gäster som varit här via Försäkringskassan
Gästens namn och födelsedata ____________
Vistelsetid på TG ___________________________
1. Vad var planerat mellan dig och försäkringskassan att din vistelse på Tallmogården skulle leda fram till ( t ex utredning av din arbetsförmåga, att du skulle tillbaka till tidigare arbete, att du skulle omplaceras, att du skulle ha skyddat arbete etc)? _____________________________________________________________
2. Hjälpte vistelsen på TG dig att komma igång med den planeringen?
1. Hur var rehabiliteringsresultatet 12 månader efter tjänstens utförande?
1. Aly, Karl-Otto: Tallmogårdens väg till hälsa.
Praktisk biologisk medicin av dr Karl-Otto Aly. Hälsokostrådet
1985.
2. Ericsson M: Arbete-Människa-Miljö 4/91: 254-258.
3. Ornish D m fl:Lancet, 335 (8708): 129-33, 1990 Jul 21.
4. Kjeldsen-Kragh m fl: Lancet, 338 (8772): 899-902. 1991.
5. SOU 1989:60 Huvudbetänkande.
6. SOU 1989:61 Hälsohem.
7. SOU 1989:62 Alternativa terapier i Sverige.
8. SOU 1989:63 Värdering av alternativmedicinska teknologier.
Beställ denna text i tryck från Arbetslivsinstitutet